ٱلْقُرْآنُ ٱلْكَرِيمُ

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ طسٓمٓ١

Ta seen meem.

لَعَلَّكَ بَٰخِعٌۭ نَّفْسَكَ أَلَّا يَكُونُوا۟ مُؤْمِنِينَ٣

Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro?

وَمَا يَأْتِيهِم مِّن ذِكْرٍۢ مِّنَ ٱلرَّحْمَٰنِ مُحْدَثٍ إِلَّا كَانُوا۟ عَنْهُ مُعْرِضِينَ٥

Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort.

أَوَلَمْ يَرَوْا۟ إِلَى ٱلْأَرْضِ كَمْ أَنۢبَتْنَا فِيهَا مِن كُلِّ زَوْجٍۢ كَرِيمٍ٧

Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag

وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ ٱلْعَزِيزُ ٱلرَّحِيمُ٩

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

قَوْمَ فِرْعَوْنَ ۚ أَلَا يَتَّقُونَ١١

Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?"

وَيَضِيقُ صَدْرِى وَلَا يَنطَلِقُ لِسَانِى فَأَرْسِلْ إِلَىٰ هَٰرُونَ١٣

så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!

قَالَ كَلَّا ۖ فَٱذْهَبَا بِـَٔايَٰتِنَآ ۖ إِنَّا مَعَكُم مُّسْتَمِعُونَ١٥

[Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt].

أَنْ أَرْسِلْ مَعَنَا بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ١٧

att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”

وَفَعَلْتَ فَعْلَتَكَ ٱلَّتِى فَعَلْتَ وَأَنتَ مِنَ ٱلْكَٰفِرِينَ١٩

Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet."

فَفَرَرْتُ مِنكُمْ لَمَّا خِفْتُكُمْ فَوَهَبَ لِى رَبِّى حُكْمًۭا وَجَعَلَنِى مِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ٢١

och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare.

قَالَ فِرْعَوْنُ وَمَا رَبُّ ٱلْعَٰلَمِينَ٢٣

Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?"

قَالَ لِمَنْ حَوْلَهُۥٓ أَلَا تَسْتَمِعُونَ٢٥

[Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?"

قَالَ إِنَّ رَسُولَكُمُ ٱلَّذِىٓ أُرْسِلَ إِلَيْكُمْ لَمَجْنُونٌۭ٢٧

[Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!"

قَالَ لَئِنِ ٱتَّخَذْتَ إِلَٰهًا غَيْرِى لَأَجْعَلَنَّكَ مِنَ ٱلْمَسْجُونِينَ٢٩

[Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!"

قَالَ فَأْتِ بِهِۦٓ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّٰدِقِينَ٣١

[Farao] sade: "Kom då fram med det, om du talar sanning!"

وَنَزَعَ يَدَهُۥ فَإِذَا هِىَ بَيْضَآءُ لِلنَّٰظِرِينَ٣٣

och han drog fram sin hand och [alla kringstående] såg att den var [skinande] vit.

يُرِيدُ أَن يُخْرِجَكُم مِّنْ أَرْضِكُم بِسِحْرِهِۦ فَمَاذَا تَأْمُرُونَ٣٥

som vill driva bort oss från vårt land med hjälp av sin trolldom. Vad råder ni mig till?"

يَأْتُوكَ بِكُلِّ سَحَّارٍ عَلِيمٍۢ٣٧

att alla skickliga trollkarlar skall inställa sig hos dig."

وَقِيلَ لِلنَّاسِ هَلْ أَنتُم مُّجْتَمِعُونَ٣٩

och människorna tillfrågades om alla hade infunnit sig.

فَلَمَّا جَآءَ ٱلسَّحَرَةُ قَالُوا۟ لِفِرْعَوْنَ أَئِنَّ لَنَا لَأَجْرًا إِن كُنَّا نَحْنُ ٱلْغَٰلِبِينَ٤١

Då trollkarlarna kom, sade de till Farao: "Vi väntar oss minsann en frikostig belöning om det är vi som tar hem segern."

قَالَ لَهُم مُّوسَىٰٓ أَلْقُوا۟ مَآ أَنتُم مُّلْقُونَ٤٣

Moses sade till dem: "Kasta nu vad det är ni vill kasta!"

فَأَلْقَىٰ مُوسَىٰ عَصَاهُ فَإِذَا هِىَ تَلْقَفُ مَا يَأْفِكُونَ٤٥

Då kastade Moses sin stav och den slukade synvillorna som de hade framkallat.

قَالُوٓا۟ ءَامَنَّا بِرَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ٤٧

och utropade: "Vi tror nu på världarnas Herre,

قَالَ ءَامَنتُمْ لَهُۥ قَبْلَ أَنْ ءَاذَنَ لَكُمْ ۖ إِنَّهُۥ لَكَبِيرُكُمُ ٱلَّذِى عَلَّمَكُمُ ٱلسِّحْرَ فَلَسَوْفَ تَعْلَمُونَ ۚ لَأُقَطِّعَنَّ أَيْدِيَكُمْ وَأَرْجُلَكُم مِّنْ خِلَٰفٍۢ وَلَأُصَلِّبَنَّكُمْ أَجْمَعِينَ٤٩

[Farao] sade: "Tror ni på honom innan jag har gett er tillåtelse? Han måste vara den mästare som har undervisat er i trolldom! Men ni skall få pröva på [min vrede]! Jag svär att jag skall hugga av er motsatt hand och fot till sista man; ja, jag skall korsfästa er utan förskoning!"

إِنَّا نَطْمَعُ أَن يَغْفِرَ لَنَا رَبُّنَا خَطَٰيَٰنَآ أَن كُنَّآ أَوَّلَ ٱلْمُؤْمِنِينَ٥١

Vi hoppas få Hans förlåtelse för våra synder, då vi är de första som antar tron."

فَأَرْسَلَ فِرْعَوْنُ فِى ٱلْمَدَآئِنِ حَٰشِرِينَ٥٣

Och Farao sände bud till städerna med befallning att [männen] skulle inkallas till krigstjänst [och att följande skulle kungöras:]

وَإِنَّهُمْ لَنَا لَغَآئِظُونَ٥٥

fulla av avoghet mot oss;

فَأَخْرَجْنَٰهُم مِّن جَنَّٰتٍۢ وَعُيُونٍۢ٥٧

och vi har drivit bort dem från deras trädgårdar och källor

كَذَٰلِكَ وَأَوْرَثْنَٰهَا بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ٥٩

Så [gick de till väga]. - Men [därefter] gav Vi Israels barn [allt] detta i arv.

فَلَمَّا تَرَٰٓءَا ٱلْجَمْعَانِ قَالَ أَصْحَٰبُ مُوسَىٰٓ إِنَّا لَمُدْرَكُونَ٦١

och när de två människohoparna kom inom synhåll för varandra, ropade de som tågade med Moses: "De kommer att hinna ifatt oss [och göra slut på oss]!"

فَأَوْحَيْنَآ إِلَىٰ مُوسَىٰٓ أَنِ ٱضْرِب بِّعَصَاكَ ٱلْبَحْرَ ۖ فَٱنفَلَقَ فَكَانَ كُلُّ فِرْقٍۢ كَٱلطَّوْدِ ٱلْعَظِيمِ٦٣

Och Vi befallde Moses: "Slå på vattnet med din stav!" - och se, då delade sig [havet] och de två delarna reste sig som mäktiga berg.

وَأَنجَيْنَا مُوسَىٰ وَمَن مَّعَهُۥٓ أَجْمَعِينَ٦٥

Vi räddade Moses och alla som var med honom

إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَءَايَةًۭ ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ٦٧

I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de flesta av dem vill inte tro.

وَٱتْلُ عَلَيْهِمْ نَبَأَ إِبْرَٰهِيمَ٦٩

OCH BERÄTTA för dem om Abraham -

قَالُوا۟ نَعْبُدُ أَصْنَامًۭا فَنَظَلُّ لَهَا عَٰكِفِينَ٧١

De svarade: "Vi tillber [våra] gudabilder och vi skall fortsätta att ge dem vår hängivna dyrkan."

أَوْ يَنفَعُونَكُمْ أَوْ يَضُرُّونَ٧٣

eller kan de hjälpa er eller skada er?"

قَالَ أَفَرَءَيْتُم مَّا كُنتُمْ تَعْبُدُونَ٧٥

Han sade: "Har ni ägnat en tanke åt vad det är ni dyrkar,

فَإِنَّهُمْ عَدُوٌّۭ لِّىٓ إِلَّا رَبَّ ٱلْعَٰلَمِينَ٧٧

Dessa [gudar] är mina fiender - [för mig] finns ingen [gud] utom världarnas Herre.

وَٱلَّذِى هُوَ يُطْعِمُنِى وَيَسْقِينِ٧٩

och Han som ger mig mat och dryck.

وَٱلَّذِى يُمِيتُنِى ثُمَّ يُحْيِينِ٨١

Han skall låta mig dö och därefter väcka mig till nytt liv

رَبِّ هَبْ لِى حُكْمًۭا وَأَلْحِقْنِى بِٱلصَّٰلِحِينَ٨٣

[Och Abraham bad:] "Herre! Ge mig visdom och förena mig med skaran av Dina rättfärdiga [tjänare];

وَٱجْعَلْنِى مِن وَرَثَةِ جَنَّةِ ٱلنَّعِيمِ٨٥

och gör mig till en av arvtagarna till lycksalighetens lustgårdar.

وَلَا تُخْزِنِى يَوْمَ يُبْعَثُونَ٨٧

och förnedra mig inte på Uppståndelsens dag,

إِلَّا مَنْ أَتَى ٱللَّهَ بِقَلْبٍۢ سَلِيمٍۢ٨٩

och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta."

وَبُرِّزَتِ ٱلْجَحِيمُ لِلْغَاوِينَ٩١

och helvetet skall göras fullt synligt för dem som räddningslöst gått vilse;

مِن دُونِ ٱللَّهِ هَلْ يَنصُرُونَكُمْ أَوْ يَنتَصِرُونَ٩٣

i Guds ställe? Kan de hjälpa er eller [ens] hjälpa sig själva?"

وَجُنُودُ إِبْلِيسَ أَجْمَعُونَ٩٥

liksom Iblees hjälptrupper, alla tillsammans.

تَٱللَّهِ إِن كُنَّا لَفِى ضَلَٰلٍۢ مُّبِينٍ٩٧

"Vid Gud! Vilket grovt misstag gjorde vi inte

وَمَآ أَضَلَّنَآ إِلَّا ٱلْمُجْرِمُونَ٩٩

Bara de obotfärdiga syndarna kunde förleda oss [till detta].

وَلَا صَدِيقٍ حَمِيمٍۢ١٠١

och ingen sann vän [som hjälper oss].

إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَءَايَةًۭ ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ١٠٣

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

كَذَّبَتْ قَوْمُ نُوحٍ ٱلْمُرْسَلِينَ١٠٥

[ÄVEN] NOAS folk beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

إِنِّى لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌۭ١٠٧

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

وَمَآ أَسْـَٔلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِىَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ١٠٩

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre;

۞ قَالُوٓا۟ أَنُؤْمِنُ لَكَ وَٱتَّبَعَكَ ٱلْأَرْذَلُونَ١١١

De svarade: "Skall vi tro på dig som [bara] har slöddret till anhängare?"

إِنْ حِسَابُهُمْ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّى ۖ لَوْ تَشْعُرُونَ١١٣

De skall inte stå till svars inför någon annan än min Herre - förstår ni inte det?

إِنْ أَنَا۠ إِلَّا نَذِيرٌۭ مُّبِينٌۭ١١٥

Jag är endast en varnare, som varnar klart och entydigt."

قَالَ رَبِّ إِنَّ قَوْمِى كَذَّبُونِ١١٧

[Då] bad han: "Herre! Mitt folk tror inte på mina ord.

فَأَنجَيْنَٰهُ وَمَن مَّعَهُۥ فِى ٱلْفُلْكِ ٱلْمَشْحُونِ١١٩

Och Vi räddade honom och dem som följde honom i den fullastade arken;

إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَءَايَةًۭ ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ١٢١

I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

كَذَّبَتْ عَادٌ ٱلْمُرْسَلِينَ١٢٣

[ÄVEN stammen] Aad beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

إِنِّى لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌۭ١٢٥

Jag är ett sändebud [utsänd] till er som ni kan lita på;

وَمَآ أَسْـَٔلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِىَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ١٢٧

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

وَتَتَّخِذُونَ مَصَانِعَ لَعَلَّكُمْ تَخْلُدُونَ١٢٩

och de befästa borgar ni bygger - hoppas ni därigenom nå odödlighet?

فَٱتَّقُوا۟ ٱللَّهَ وَأَطِيعُونِ١٣١

Frukta nu Gud och lyd mig!

أَمَدَّكُم بِأَنْعَٰمٍۢ وَبَنِينَ١٣٣

skänkt er boskap och söner,

إِنِّىٓ أَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍۢ١٣٥

Jag är rädd att straffet [annars] drabbar er en olycksdiger Dag!"

إِنْ هَٰذَآ إِلَّا خُلُقُ ٱلْأَوَّلِينَ١٣٧

det [vi gör är det som] har varit [våra] förfäders sed sedan urminnes tid,

فَكَذَّبُوهُ فَأَهْلَكْنَٰهُمْ ۗ إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَءَايَةًۭ ۖ وَمَا كَانَ أَكْثَرُهُم مُّؤْمِنِينَ١٣٩

Och när de kallade honom lögnare, lät Vi dem gå under. I detta ligger förvisso ett budskap [till människorna], men de flesta av dem vill inte tro.

كَذَّبَتْ ثَمُودُ ٱلْمُرْسَلِينَ١٤١

[ÄVEN stammen] Thamud beskyllde [Guds] budbärare för lögn.

إِنِّى لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌۭ١٤٣

Jag är ett sändebud [utsänd] till er, som ni kan lita på;

وَمَآ أَسْـَٔلُكُمْ عَلَيْهِ مِنْ أَجْرٍ ۖ إِنْ أَجْرِىَ إِلَّا عَلَىٰ رَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ١٤٥

Jag begär ingen lön av er för detta - min lön får jag inte av någon annan än världarnas Herre.

فِى جَنَّٰتٍۢ وَعُيُونٍۢ١٤٧

bland trädgårdar och källor

وَتَنْحِتُونَ مِنَ ٱلْجِبَالِ بُيُوتًۭا فَٰرِهِينَ١٤٩

Och [fortsätta att] hugga ut bostäder åt er i bergväggen med den skicklighet [ni har uppnått]?

وَلَا تُطِيعُوٓا۟ أَمْرَ ٱلْمُسْرِفِينَ١٥١

och lyd inte de råd ni får av slösarna och de omåttliga,

قَالُوٓا۟ إِنَّمَآ أَنتَ مِنَ ٱلْمُسَحَّرِينَ١٥٣

De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

قَالَ هَٰذِهِۦ نَاقَةٌۭ لَّهَا شِرْبٌۭ وَلَكُمْ شِرْبُ يَوْمٍۢ مَّعْلُومٍۢ١٥٥

Han svarade: "Här är ett kamelsto; hon har rätt att vattnas och ni har rätt att vattna [era djur] på en fastställd dag.

فَعَقَرُوهَا فَأَصْبَحُوا۟ نَٰدِمِينَ١٥٧

Men de slaktade henne på grymmaste sätt, en handling som de fick ångra,

وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ ٱلْعَزِيزُ ٱلرَّحِيمُ١٥٩

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

إِذْ قَالَ لَهُمْ أَخُوهُمْ لُوطٌ أَلَا تَتَّقُونَ١٦١

Och deras broder Lot sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

فَٱتَّقُوا۟ ٱللَّهَ وَأَطِيعُونِ١٦٣

frukta därför Gud och lyd mig!

أَتَأْتُونَ ٱلذُّكْرَانَ مِنَ ٱلْعَٰلَمِينَ١٦٥

Måste ni, ensamma i hela skapelsen, söka er till ert eget manliga kön

قَالُوا۟ لَئِن لَّمْ تَنتَهِ يَٰلُوطُ لَتَكُونَنَّ مِنَ ٱلْمُخْرَجِينَ١٦٧

De sade: "Lot! Vi svär att du kommer att jagas bort [från denna stad], om du inte slutar [med dina förmaningar]!"

رَبِّ نَجِّنِى وَأَهْلِى مِمَّا يَعْمَلُونَ١٦٩

[Och han bad till Gud:] "Herre! Rädda mig och de mina från [dessa människor och] deras förehavanden!"

إِلَّا عَجُوزًۭا فِى ٱلْغَٰبِرِينَ١٧١

utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar.

وَأَمْطَرْنَا عَلَيْهِم مَّطَرًۭا ۖ فَسَآءَ مَطَرُ ٱلْمُنذَرِينَ١٧٣

i ett regn [av död och förintelse] som Vi sände över dem. Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!

وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ ٱلْعَزِيزُ ٱلرَّحِيمُ١٧٥

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

إِذْ قَالَ لَهُمْ شُعَيْبٌ أَلَا تَتَّقُونَ١٧٧

Deras broder Shu`ayb sade till dem: "Fruktar ni inte Gud

فَٱتَّقُوا۟ ٱللَّهَ وَأَطِيعُونِ١٧٩

frukta därför Gud och lyd mig!

۞ أَوْفُوا۟ ٱلْكَيْلَ وَلَا تَكُونُوا۟ مِنَ ٱلْمُخْسِرِينَ١٨١

Ge fullt mått och tillskansa er inte vinst på andras bekostnad;

وَلَا تَبْخَسُوا۟ ٱلنَّاسَ أَشْيَآءَهُمْ وَلَا تَعْثَوْا۟ فِى ٱلْأَرْضِ مُفْسِدِينَ١٨٣

och inkräkta inte på andras rättigheter. Sprid inte sedefördärv eller annat ont på jorden,

قَالُوٓا۟ إِنَّمَآ أَنتَ مِنَ ٱلْمُسَحَّرِينَ١٨٥

De sade: "Du är bara en av dem som har fallit offer för trolldom,

فَأَسْقِطْ عَلَيْنَا كِسَفًۭا مِّنَ ٱلسَّمَآءِ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّٰدِقِينَ١٨٧

Men försök förmå himlen att störta ned i stycken över oss, om du talar sanning!"

فَكَذَّبُوهُ فَأَخَذَهُمْ عَذَابُ يَوْمِ ٱلظُّلَّةِ ۚ إِنَّهُۥ كَانَ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيمٍ١٨٩

Men de beskyllde honom [än en gång] för lögn. Och straffet drabbade dem en dag vars ljus skymdes i mörker, en straffets och skräckens dag.

وَإِنَّ رَبَّكَ لَهُوَ ٱلْعَزِيزُ ٱلرَّحِيمُ١٩١

Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

نَزَلَ بِهِ ٱلرُّوحُ ٱلْأَمِينُ١٩٣

ingivelsens trogna ande har stigit ned

بِلِسَانٍ عَرَبِىٍّۢ مُّبِينٍۢ١٩٥

[och varna] på ren och klar arabiska.

أَوَلَمْ يَكُن لَّهُمْ ءَايَةً أَن يَعْلَمَهُۥ عُلَمَٰٓؤُا۟ بَنِىٓ إِسْرَٰٓءِيلَ١٩٧

Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta?

فَقَرَأَهُۥ عَلَيْهِم مَّا كَانُوا۟ بِهِۦ مُؤْمِنِينَ١٩٩

och han hade läst upp den för dem [på sitt språk], skulle de inte ha trott.

لَا يُؤْمِنُونَ بِهِۦ حَتَّىٰ يَرَوُا۟ ٱلْعَذَابَ ٱلْأَلِيمَ٢٠١

Men de kommer inte att tro förrän de ser framför sig det plågsamma straff

فَيَقُولُوا۟ هَلْ نَحْنُ مُنظَرُونَ٢٠٣

och då kommer de att ropa: "Kan vi få ett uppskov?"

أَفَرَءَيْتَ إِن مَّتَّعْنَٰهُمْ سِنِينَ٢٠٥

Vad tror du? - Om Vi under åratal hade låtit dem njuta av livet

مَآ أَغْنَىٰ عَنْهُم مَّا كَانُوا۟ يُمَتَّعُونَ٢٠٧

vilken nytta hade de då av det långa, behagliga liv som de fick leva

ذِكْرَىٰ وَمَا كُنَّا ظَٰلِمِينَ٢٠٩

[och] påminde dem; Vi tillfogar nämligen ingen [av Våra tjänare] orätt.

وَمَا يَنۢبَغِى لَهُمْ وَمَا يَسْتَطِيعُونَ٢١١

[den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den],

فَلَا تَدْعُ مَعَ ٱللَّهِ إِلَٰهًا ءَاخَرَ فَتَكُونَ مِنَ ٱلْمُعَذَّبِينَ٢١٣

Anropa därför inte en annan gud vid sidan av Gud; i annat fall kommer du att höra till dem som skall straffas.

وَٱخْفِضْ جَنَاحَكَ لِمَنِ ٱتَّبَعَكَ مِنَ ٱلْمُؤْمِنِينَ٢١٥

och bred ödmjukt din [ömhets] vinge över dina troende anhängare;

وَتَوَكَّلْ عَلَى ٱلْعَزِيزِ ٱلرَّحِيمِ٢١٧

och lita till den Allsmäktige, den Barmhärtige,

وَتَقَلُّبَكَ فِى ٱلسَّٰجِدِينَ٢١٩

och när du är [hos dem] och de faller ned på sina ansikten i tillbedjan.

هَلْ أُنَبِّئُكُمْ عَلَىٰ مَن تَنَزَّلُ ٱلشَّيَٰطِينُ٢٢١

[Säg, Muhammad:] "Skall jag säga er till vem de onda andarna stiger ned

يُلْقُونَ ٱلسَّمْعَ وَأَكْثَرُهُمْ كَٰذِبُونَ٢٢٣

de lyssnar gärna, men de flesta av dem lägger [egna] lögner [till det som de kan snappa upp]."

أَلَمْ تَرَ أَنَّهُمْ فِى كُلِّ وَادٍۢ يَهِيمُونَ٢٢٥

Har du inte sett hur de strövar genom alla dalar utan mål

إِلَّا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَعَمِلُوا۟ ٱلصَّٰلِحَٰتِ وَذَكَرُوا۟ ٱللَّهَ كَثِيرًۭا وَٱنتَصَرُوا۟ مِنۢ بَعْدِ مَا ظُلِمُوا۟ ۗ وَسَيَعْلَمُ ٱلَّذِينَ ظَلَمُوٓا۟ أَىَّ مُنقَلَبٍۢ يَنقَلِبُونَ٢٢٧

Men [så uppträder] inte de troende som lever rättskaffens och ständigt anropar Gud och som försvarar sig när de blivit föremål för [hätska och hånfulla] angrepp. Och de som har gjort sig skyldiga till [dessa] orättmätiga angrepp skall [snart] få se vilken vändning deras liv kommer att ta!